PowerWalk med Ms.Cat´

Då är vi igång!

Powerwalk med mål att klara vårruset nästa år. Året efter det vill vi ta vätternrundan, 2012 tänkte vi ta tjejwasan men Cat´vägrar, hon meddelade tydligt att skidor är en omöjlig sport, jag ska inte säga något heller, har väl inte stått på skidor sen jag var fyra och de försöken var väl ganska misslyckade. Jag är ju inte heller någon vintermänniska. Till sommaren ska vi ta våra gubbar och ungar och cykla väringen runt. Det blir första målet :-)

Jag och min kära väninna har nyss kommit tillbaks efter en skön powerwalk (inte så mycket power kanske) från venaspåret.
Så otroligt härligt.
Minst en runda i veckan.

Vi brukar ju vara ute och promenera, men då blir det med barnvagnarna och därför inte samma tempo som idag.
Vi båda har länge pratat om olika sätt att ta bort babyfläsket (kan man kalla det så efter drygt ett år sen förlossning?), men som vanligt har det varit svårt att få tummen ur.
Men nu har vi lyckats.
Första rundan av, förhoppningsvis, många avklarade.

Jag är välsignad med många underbara vänner.
Cathryn är en av mina närmaste. Jag kan inte säga att hon är min "bästa vän" för i mitt ordlexikon krävs det års vänskap för den titeln, jag och C har bara känt varandra i drygt ett år.
Sen kidsen kom.
Det känns ovant att skriva Cathryn, för här hemma heter hon kort och gott Cat´.
Cat´ är några år äldre än mig. Det betyder att hon, tillskillnad från andra av mina jämnåriga väninnor har varit med om så mycket mer.
Den tjejen har gjort allt, och varenda gång vi träffas fascineras jag av hennes livshistoria. Hon är allt från möbelsnickare till PoPbiträde, och sjutton om hon inte är viking också :-)
Jag och Cat´ är otäckt lika. Vi har typ samma drömmar. -Ett liv med man och barn, ingen superfancykarriär men ett jobb där vi trivs med en lön som vi klarar oss på. Gärna hus någongång. Helst som grannar.
Idag slog det mig ännu mer hur lika vi är, vi avslutade varandras meningar stup i ett när vi gick där i spåret.

Innan vi började våran runda tog vi vårat midjemått, vi hade på centimetern samma. Om en månad ska vi se om det har minskat något.

Jag tror att det är viktigt att ha en nära vän. Någon som man kan prata om allt med. Från oviktiga saker till tunga livsdilemman, om sex och tv-serier. Lite skvaller och skitsnack som hettar upp en grå vardag.

Cat´ är en sån. Jag kan prata om precis allt med henne utan att det känns konstlat. Det bara faller sig naturligt, och vi pratar alltid non-stop. Våra sambos blir som tokiga på oss när de är i samma rum.
Jag känner mig välsignad att ha en sån vän.

Att powerwalka känns som min grej av konditionsövning. Nästa gång ska jag inte glömma att sätta på mig strumpor. Har såna blåsor!


Förresten, jag blev rånad och påkörd idag.