Åh denna natt, denna härliga natt, som vi kallar Ella Notte

Vi har hållt på såhär i sex timmar nu...

Jag har nog gett lite av mina bacillusker till E. Hon nyser, snorar och är täppt. Täpptheten är det största problemet.
Klockan är 02.17... E vaknar en gång i kvarten av att det sätter stopp i näsan. Hur gör man då? När man inte kan somna utan nappen, men samtidigt måste andas med munnen för att näsan är full av snor?
För tjugohundrade gången vaknar jag, lyfter jag upp henne ur sängen, tar fram nässugen (näsfridan som den heter egentligen, en slang med filter och ett munstycke). E hatar nässugen!
Hon slänger med huvudet och viftar med händerna, ögonen visar skräck och ilska, samtidigt som hon skriker. Hon skriker med all kraft, MAAAMMMAMAMMAMAAMMAMMAAAMMMA,MAMMA!!!!!!!

Det gör ont i mig när hon skriker så. Vad ska jag göra? Jag gör det ju för hennes skull, kan hon inte förstå det? Stackars min lilla älskling.
Jag behärskar mig och suger på. Efter femtiosju liter snor så lyfter jag upp stackars E som skakar i hela kroppen, jag håller om henne. Hon lägger huvudet på min axel, kramar om min hals och stoppar andra tummen i munnen samtidigt som hon snyftar mammamamma...
Jag vaggar henne. Det dröjer inte länge innan hon somnar. Jag lägger henne försiktigt i hennes säng igen. Ger henne nappen. Hon låter inte täppt längre.
Jag kryper ner under täcket... somnar om.

02.40
Jag vaknar direkt! Det låter som att hon kvävs. Men jag vet att det bara är snoret som hon har svårt att svälja. Det blir för täppt. Ella vaknar och gallskriker.
Det är bara att börja om igen.

...

04.10
Jag kapitulerar. Inga regler utan undantag, va?
Ella ligger bredvid mig i sängen, vi har nyss haft våran triljonte fight med snoret.
Jag har märkt att hon sover iaf någon minut längre när hon får ligga i min säng.
Själv har jag gett upp all tanke på attt sova, jag blir bara tröttare av att sova en kvart och vakna igen. Just nu sitter jag bara och väntar på att hon ska vakna igen. Jag hör att hon blir täpptare och täpptare. Vad ska jag göra? jag tycker så synd om henne! Funderar på att ringa mamma.
Jag har fått pepp från en mamma på en föräldrasajt. Länge leve internet! Helt sjukt att jag kan sitta och skriva med någon som också är vaken den här tiden på dygnet.

Jag tittar på andra sidan sängen. L ligger och snarkar med ena armen utsträckt, han håller sin tumme i E´s hand. De ligger vända mot varandra. Väldigt söta är de.
Att L kan sova förstår jag inte. Han har vaknat till några gånger, tittat på oss med en glasartad blick. Klappat Ella och försökt tröstat. Sen har han somnat om igen.

04.23
Sådär ja... fram med nässugen igen.

....

10.35
Jag har precis vaknat. Ella sover än. Vilken natt!
Någon gång vid fem snåret så somnade vi båda. Jag minns att jag ammade henne till sömns då hon var för ledsen efter snorsugandet för att behålla nappen.
Det känns som att klockan är sex på morgonen, hur ska jag orka jobba ikväll?
Jag får vila mycket under dagen, tur att L kommer hem tidigt från jobbet.
Vi får väl se hur denna natt kommer att bli...
Saltlösningen är nästan slut... måste kanske köpa mer ifall...