tisdag 16 december 2008

Välsignad

Att vara mamma är en välsignelse! Även dagar som denna då jag inte mått så bra har jag känt en sann välsignelse över min nya "livsuppgift" att vara mamma.


Jag blev nyss påmind om detta då jag blev abrubt ryckt ur mina dagdrömmar vid datorn (L är på julfest på jobbet) då jag hörde ett illskrik från sovrummet. "MAMMAAAAAAMAMMAAAA!!!"
Ännu en mardröm. Jag förstår inte var de kommer ifrån. Vad drömmer hon om?!

Hjärtat hamnar i halsgropen, adrenalinet formligen forsar fram! Jag flyger upp och inom en millisekund är jag uppe på benen och springer till min totalt vettskrämda dotter.
Hon ligger på sidan och är halvt vaken. Hon skriker och gråter okontrollerat. Så fort hon ser mig slutar skrikandet. Hon sätter sig upp och sträcker armarna i vädret och hulkar "mamma".
Jag tar upp henne, tröstar henne och säger att allt är bra nu. Jag frågar vad hon har drömt om.
Hon gnuggar sig i sina tårfyllda ögon och stoppar tummen i munnen.
Som vanligt får jag inte reda på vad hon har drömt om, men det måste varit något läskigt.
De senaste två veckorna har hon vaknat minst en gång per kväll och gallskrikit.
Det har gjort både mig och L oroliga. Vi har försökt att sänka tempot runt omkring henne.
Jag är mycket noggrannare med att läsa sagor och ha en mysig stund innan hon ska somna. Jag kliar henne på ryggen och masserar hennes små armar. Ingen Tv på om dagarna. Allt som om möjligt kan göra henne lugnare om kvällen.


Såfort jag lyft upp min lilla tjej så lugnar hon ner sig. Vi går omkring i lägenheten och jag visar alla tomtar som jag tagit fram.
Hon snyftar fortfarande och håller hårt om min hals.
Vi går in till köket och jag gör en flaska. Jag förklarar att det inte är morgon nu och att det är dags att lägga sig igen.

Jag lägger ner E i hennes säng. Genast spjärnar hon emot och börjar skrika, men blir lugn när hon känner smaken av den varma vällingen.
Jag sätter mig bredvid hennes säng och vaggar den. Jag sjunger en sång som jag minns att min mamma ofta sjöng för mig när jag var liten. Den gav mig en trygghet och ett lugn som jag hoppas att E också kan känna.




Jag är hos dig, min Gud: Svenska
Psalmboken 607


Jag är hos dig, min Gud, som barnet hos sin mamma.

Jag är hos dig som fågeln i sitt bo.

Jag är hos dig, min Gud.

Jag är hos dig min Gud, när natten börjar komma.

Bli kvar hos mig, så jag har lugn och ro.



Jag ser hur E´s små vackra ögon blir dimmiga för att snart bli smala och blundna.
Jag sitter kvar en stund och studerar min älskade dotter. Hon är så söt.

En värme av kärlek kommer över mig. Jag pussar henne godnatt, hon reagerar inte ens, och smyger sedan ut till vardagsrummet igen. Här sitter jag i min lilla bubbla och tänker.
Att E inte var "planerad" (tycker inte om ordvalet. därför " ") är ingen hemlighet. Men det är utan tvekan det bästa som hänt mig. Det låter klyschigt, men hon är min lilla skatt. Hon ger mig mer än vad jag tror att hon någonsin kan förstå.
Jag känner mig välsignad.

Välsignad över känslan att vara behövd. Välsignad över att ha fått en dotter. Välsignad över att få vara mamma. Välsignad över att få vara frisk, bo tryggt och må bra.

2 kommentarer:

Marina sa...

Stackars lilla Ella, men det är skönt att hon har en trygg famn som tar hand om henne när hon blir så ledsen.

Kram Marina

Anonym sa...

ditt finaste blogginlägg syster.
jag blev rörd till tårar på riktigt.
du är min idol.
älskar dig!
puss