Dagen börjar som vanligt, morgonamning i sängen -nyhetsmorgon. Frukost i soffan -Days of our lifes och Oprah.
Leker lite med E, E sover förmiddag, sätter på en tvätt, plockar lite. Går till Mega, äter ärtsoppa och förvånas över att jag för första gången tyckte att det var riktigt gott. Går hem... hamnar i en mycket prekär situation.
Sen förlossningen så har en del av min kropp börjat fungera som hos ett barn, dvs när det är läge att gå på toa, då är det läge DIREKT!
Situation: Jag går i sakta mak hemåt, det är ca 2 km hem. Pratar med E som inte vill sova, stannar till vid vägkanten och plockar en tussilago, gläds över det tillfälligt fina vädret, då, plötsligt, inser jag att en toalett inom en meters avstånd inte vore helt fel.
Slås av insikten att närmsta toalett är åt en km håll oavsett riktning... Fortsätter gå. Efter tre meter börjar paniken närma sig. Kommer jag att hinna hem?!? Fortsätter gå. Med mycket små men snabba steg tar jag mig framåt (det måste sett ut som om jag tränade inför OS i gång med barnvagn), känner hur det trycker på, paniken är ett faktum. Gången närmar sig jogging. Vettskrämd peppar jag mig själv. "Snart är du hemma, snart är du hemma... å det går inte! snart är du hemma, snart är du hemma...hjäääälp!" Aldrig förr har en kilometer känts så lång.
Jag hann hem, och aldrig någonsin har jag älskat min toalett mer än då.
Åker och lämnar E hos min mamma, fortsätter till min barnmorska. Det är dags för efterkontroll. Allt ser bra ut och jag har läkt ihop som jag ska. Jag berättar om min lilla utflykt, hon ler och säger att sånt där kan ta ett halvår innan den delen av kroppen fungerar som förr.
Förskräckt funderar jag över hur jag någonsin ska våga mig ut igen.
Tillbringar kvällen hos min föräldrar,( L repade ikväll igen) lagar kycklingwok och pratar barnvälsignelse.
Trots... ja... så har dagen varit en mycket bra dag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
haha, du är rolig syster.
Tack för kycklingwoken!
puss
Knip! Alltihop, knipträna så mycket du kan! ;-)
/Lotta
Jag har knipt dåligt och nu, tre och ett halvt år senare hamnar jag i inte identiska situationer som din, men inte långt ifrån. Fast jag tror det är mentala ribbor jag måste över. Kan klara mig i timmar, men när jag ser porslinet, står en halvmeter ifrån, det är DÅ det vill skvala... så knip och träna mentalt, är mitt hetaste tips! ;-)
Kram!
Jag har klarat mig från att vara nödig så långt från toaletten, däremot har det varit många nätter Evelin fått ligga och skrika i sängen när hon vill ha mat för att mamma måste kissa först. Men det har blivit mycket bättre :).
//Marina
Hullo där, nu har jag också hittat hit. Lyssnade på Crown Street för första gången. Vi blev lite impade av Linus pipa. Finns det något i bättre ljudkvalité än på den sidan?
Skicka en kommentar