fredag 27 juni 2008
Ny lägenhet
Det är inte min drömlägenhet direkt, men den är mysig på sitt sätt. Den blir vad man gör den till, är det ine så man säger? Och vi måste flytta nu, då vårt andrahandskontrakt går ut.
Två kvarter kommer vi flytta, det känns mycket bra då vi trivs alldeles utmärkt med området där vi bor.
Det är en trea på 70 KvM. Vi bor i en tvåa nu, fast på 75KvM. Det ska bli skönt med ett extra rum, och de där extra 5 kvadratmetrarna tror jag inte att jag kommer sakna så mycket.
De som bor där nu har en liten söt tvååring som också heter Ella. Hon är alldeles till sig i våran lilla E. Tydligen så undrar hon ofta när bebisen ska flytta in. Dom flyttar nämligen till lägenheten bredvid, som är en fyra (de ska få tillökning snart). En mysig familj vad det verkar som. Dom blir nog härliga grannar.
Ja, så då är det alltså dags för den stora utrensningen.... Vi hara bara bott i våran lägenhet i mindre än ett år, men vi har ändå lyckats samla på oss en massa bråte.
Spännande ska det bli!
lördag 21 juni 2008
Midsommar
Men i år kan det ha varit den absolut roligaste midsommar någonsin!
Linus och Johanna var kung på skottkärran
Johanna och Frida blev törstiga efter allt tävlande.
Ida, Mamma Alex och Camilla
Vad är det med killar och grillar egentligen?
Ella säger sovgott till "farbror" David och "farbror" Jimmy
Killmys. (vad som sas är tydligen hemligt. Någon form av peppning var det iaf)
fredag 20 juni 2008
Peppar peppar ta i trä
Tog tempen. 39.1! I med alvedon.
E somnade om, men i min säng, oroliga mamman ville ha henne nära.
Tidigt på fredagsmorgonen fanns det fortarande lite feber kvar, i med en alvedon.
Under fredagsförmiddagen försvann febern. Dumma vaccin.
torsdag 19 juni 2008
Vaccineringsdax
Första sprutan gick bra, hon gnällde till lite men lugnade sig snabbt. Andra sprutan var hemsk. Min stackars E skrek i överljudstoner som skar i öronen. Jag var allvarligt rädd för att fönstrena skulle gå sönder. Skriket slutade inte utan övergick i ett läskigt avgrundsvrål.
Jag tyckte så synd om min lilla älskling. Min barm började att värka något otroligt och helt plötsligt syntes två fläckar på min tröja.
E var otröstlig, nappen fungerade inte, goseninen och amning var hopplösa försök.
Halvvägs hem slutade hon att gråta och somnade helt utmattad.
Jag var orolig över att hon skulle få feber som sist, men hon har varit helt lugn nu på kvällen, så det verkar som att hon har klarat sig.
Efter vaccineringen åt vi lunch och började att grovstäda. Vi har sorterat E´s kläder, gått till miljöstationen och slängt glas, papper, kartonger och pantat burkar. För pantpengarna fick E en bitring, en mangoburk och jag hyrde en ny film. Charlie Wilsons War. En film som jag rekommenderar varmt. Rolig, smart, spännande och tankeväckande.
E är nu 68 cm lång och väger 7330 g.
ingen fara med mig
.
onsdag 18 juni 2008
Vilken vecka
Efter en härlig helg på Öland följde jag och E med mamma, pappa och syster till Mullsjö och Jönköping. Vi tittade runt lite på Mulljsö Folkhögskola där min syster ska läsa fotolinjen till hösten. Sedan passade vi på att besöka mion faster i Jönköping.
Tisdag:
Ett välbehövligt personalmöte på jobbet. Vi utvärderade terminen som gått och planerade lite inför hösten som kommer. Jag känner mig sugen att komma tillbaks och börja smygjobba lite efter sommaren.
Eftermiddagen spenderades tillsammans med härliga mammor och bebisar från föräldragruppen. Tyvärr hade samtliga bebisar en dålig dag och det blev mycket sympatigråt. Om en bebis blev ledsen började snart alla att gråta.
Min fjärde familj, Wesströms, missade min systers student. Därför blev det ett litet ministudentfirande under kvällen.
När jag kom hem bultade det i huvudet och jag kände mig väldigt trött.
Onsdag:
Begravning. Min gammelmoster har dött. Idag var det begravning. Jag tycker att det är väldigt jobbigt med begravningar, jag får alltid väldigt ont i magen. Så även denna gången. Men det var en väldigt fin begravning. Det gjorde mig glad när jag såg hur många som var med. Förutom en stor drös av släktingar så fanns det även många vänner till min gammelmoster samlade.
När jag stog vid kistan och skulle lämna min ros snurrade det i huvudet. Tankar och minnen flög förbi i en fart som jag inte kunde hantera. Tillsist gick det inte att stoppa tårarna.
När jag stod där kände jag en enorm saknad. Inte bara till min gammelmoster, även till min morfar. Jag saknar honom så.
Förutom E´s morfar (dvs min pappa), så var min morfar absolut den Bästa morfarn.
När jag och E kom hem, hade L redan slutat jobbet. Jag kände mig helt plötsligt väldigt trött.
Huvudet värkte igen, kroppen skrek, och något inom mig varnade för svagt batteri. Det var dags att koppla av.
En del tar en runda i spåret, läser en bok, spelar poker för att koppla av. Jag ser gärna på en film. När jag slår på DVD´n är det som att allt runtomkring försvinner, och jag åker in i filmens värld. Därför valde jag att hyra en film. Juno. Ett tragikomiskt drama om en cool gravid tonåring som letar efter adoptivföräldrar till sin avkomma.
När filmen tog slut gick familjen W-G ut på en promenad, sedan kom L´s mamma på ett litet besök.
Till kvällen tittade vi på fotbollen. Om det vill jag inte skriva en rad.
Pappa 50 år och härlig helg på Öland.
Under lördagen, efter en fantastisk frukost, åkte vi runt och tittade på det fina Öland. Till kvällen överraskade mamma och pappa oss med ännu en supermiddag. Grillbuffé på Lammet och Grisen.
På söndagsmorgonen väckte jag, L, E och min syster pappa med presenter och sång. Han hade inte önskat sig något, men vi kom på en bra present till både mor och far (mamma fyller nämligen också 50, fast i oktober). I september skickar vi upp dom i luften i en luftballong.
Innan vi åkte hemåt stannade vi till på gästgiveriet igen och åt ännu en fantastisk god middag. "Man fyller ju bara 50 en gång, och då vill man inte äta skitmat på en vägkrog" menade min far.
Ella sitter och myser hos morfar
På Öland blåser det, då är det mysigt att gömma sig i en filt hos pappa
Resan är lång, så då är det skönt att sova
Medan alla andra äter passar Ella på att leka med sin clown
Brutalt kan tyckas, men otroligt gott. Bilder från Lammet och Grisen.
Att ligga och mysa med pappa är hur härligt som helst
Pappa sover, då kan jag passa på att busa lite
Fina stenar
.
söndag 15 juni 2008
Ella fem månader
Under den här månaden har E blivit mycket mer stadig, hon vill helst stå upp. Nu kan hon (med stöd såklart) stå väldigt länge. Hon har även blivit mycket mera med, det är så roligt att se hur hon sitter i sin barnstol i köket och leker med sina gosedjur och leksaker. Där kan hon sitta ett bra tag innan hon tycker ddet är tråkigt och vill upp och göra något annat. Det är skönt för mig med, för då kan jag, utan att stressa lika mycket, hinna med att laga mat och diska.
E börjar bli mer och mer vaksam över vilka personer som är nära henne. Hon blir sällan rädd, dock väldig tyst och återhållsam om hon ser en person som hon inte känner igen. Men det tar inte lång tid innan hon börjar flörta och bete sig som vanligt igen.
Det är så mysigt att komma hem om man har varit borta några timmar. Så fort hon får syn på en så flaxar hon med armarna så att man tror att hon ska börja flyga, och så gör hon ifrån sig söta höga glada läten.
Bebisljudet börjar mer och mer närma sig någon form av joller. "Eeeääuuuuuh" är ett favorit "ord". E´s mormor tror att E kommer bosätta sig i Bryssel och jobba med EU när hon blir stor. Min mor är rolig hon.
På torsdag är det dags för femmånadersvaccinet.
Nästa månad, den 15 juli, ska jag baka en halvårstårta och bjuda på kalas.
onsdag 11 juni 2008
Mitt namn är Dolly och jag har huvudet i ett skruvstäd...
Jag och E var och tittade på en lägenhet idag. Den var okej men vi har redan beslutat oss för att tacka nej. Letandet efter ny bostad fortsätter.
Medan min kära dotter tog sin "sova på maten" passade jag på att vila mig med att se på en film jag spelade in i helgen. This boy´s life med Leonardo DiCaprio och DeNiro mfl. En mycket gripande och hård film. Ett sant drama. När jag skulle förklara för L vad filmen handlade om så sa jag att det var en äkta drama film med en sann historia i botten.
Till eftermiddagen tog jag på mig regnstället och satt på regnskyddet på barnvagnen och vandrade ner på stan. Det jobbigaste av klädprovningar skulle införskaffas. Årets bikini.
Med på tok för mycket babyfett kvar och lovehandles kraftiga som bulldeg kände jag mig inte helt sugen på detta. Men jag älskar att bada och förra årets badklädsel kan orsaka viss genans, så det kändes som ett måste.
E fick vara hos morfar på jobbet medan jag sprang och testade.
I provrummet önskade jag för första gången, på riktigt, att jag kunde tillhöra skaran kvinnor med mindre byst. För en ammande dam som jag fanns det INGEN (!) storlek som klarade av de, ändå få, kriterier jag hade. Jag kände mig som en uppblåst flodhäst med megaspenar! Jag kunde lika gärna varit blond och heta Dolly.
Någon gång ska jag skriva ett inlägg med mening att uppmuntra småbystade människor.
Förstå att slippa ryggvärk för framtunga kilon.
Tillsist hittade jag ändå en överdel som jag var hyfsat nöjd med...
När vi kom hem hade L redan hunnit hem och ut igen. Han har varit på "programeringskväll". Han och några av hans killkompisar har en liten studiecirkel där de bl.a. lär sig programmeringsspråket C++. Men jag och E fick en fin överraskning när vi öppnade dörren.
Hela lägenheten var städad, dammsugen, filten på soffan var fint vikt, kylskåpet var fyllt, det var diskat och rent. Jag blev kär på nytt =)
Jag och E njöt i soffan med en mysig fruktstund.
Förresten, på tal om byst. Eftersom jag inte har tvillingar så kan jag tycka att det räcker att bara En äter på min barm. Därför är det med ett visst missnöje som jag idag upptäckte att jag hade ett högst malplacerat myggbett.
Kan tyckas att det räcker med de sju bett jag redan fått... ...Men vad vet jag, jag är ju ingen mygga, snarare en flodhäst. Eller hur var det?
.
tisdag 10 juni 2008
Fint att vara svensk idag!
En familj laddad inför match
Från mitt huvud mellan 03.08 - 03.42
03.12. Jag måste somna om nu om jag vill sova något mer innan E vaknar 05.00 för att ammas.
Lägger mig på mage och drar upp täcket till öronen. Känner mig täppt så jag lägger mig på rygg istället. Klarvaken. Blundar och hörselsinnet förstärks. Helt plötsligt hör jag ett ljud som får mig att i min ensamhet tyst börja fnissa. Ett svagt men tydligt pip från min vänstra näsborre, börjar fnissa ännu mer när jag tänker på att ljudet har direkta likheter med John Cage´s (från Ally McBeal) nervös nästix.
Osökt börjar jag tänka på Ally McBeal. Det var en bra serie. Undrar om den finns på box? Det borde den göra.
03.18 Tvingar mig själv att försöka tänka på ingenting. Sånt är omöjligt. Hjärnan har redan passerat två till serier och har precis stannat på Lost. Hur slutar det egentligen?
Utav en oförklarlig och högst idiotisk anledning börjar jag, i mitt huvud alltså, att nynna på Introlåten till Arkiv X. Genast börjar min mörkerrädsla göra sig till känna. Blir arg på mig själv och försöka hitta stopknappen på jukeboxen där uppe. ... Försent.
Hjärnan har börjat snurra som en generator och min fantasi skenar iväg.
Jag ser E´bli bortförd av aliens, mamma och pappa får oljiga svarta ögon, L blir hämtad av ett rymdskepp och min syster kommer hem från skolan med ett inplanterat chip i nacken. Och vetskapen om att det ligger en alienzombie under sängen gör mig inte direkt lugnare.
Det snurrar och pulsen stiger.
Jag knyter nävarna, blundar hårt, tar ett snabbt djupt andetag (ett knep jag har lärt mig). Jag får vara rädd i högst fem sekunder till, sen när jag öppnar ögonen så kommer jag se att det inte finns något att vara rädd för. Och skulle det vara det så har jag ju hållt andan, vilket innebär att jag kommer bli så rädd av vad jag ser så jag får en hjärtattack och glömmer bort att andas igen och således kvävs och dör innan något hinner hända mig.
Jag ger mig hän åt rädslan. 1. 2. 3. 4. 5. Jag öppnar ögonen, och som vanligt står det ingen I.T framför mig, jag andas ut.
03.38 Fördelen med att bli rädd är att det tar en massa energi. jag gäspar och börjar äntligen känna mig lite trött igen. Makar mig närmare L. Borrar in näsan i hans rygg. Han luktar Natt. Sådär som alla gör när man sover, en doft av hud, sval luft, lakan och värme. Jag kramar om honom. Helt plötsligt är all rädsla bortblåst. Här känns det tryggt. Nu måste jag bara somna om.
Tar till ett till knep.
03.42
Jag blundar och använder mig igen av min vilda fantasi. Jag tänker att jag åker bil, det är min pappa som kör, jag sitter bredvid och kollar ut (eller ner) genom fönstret. I bakgrunden hörs Lee Ritenours Turn the heat on från Portrait skivan. Mina ögon har fastnat på de vita sträcken vid väggrenen. Om man låter blicken fastna på ingenting så går det så fort så att det ser ut som att det blir som ett streck med lite hack i, om det blir ett streck utan hack så betyder det att pappa kör för fort. Men om man fokuserar blicken på ett av strecken så känns det som att det går jätte långsamt. I några sekunder kan man hålla kvar blicken på sträcket innan det försvinner bakom bilen. Då får man hitta ett nytt sträck att titta på.
Och så håller jag på. En sysselsättning som i längden blir väldigt tråkig. Så tråkig att man till sist somnar.
tisdag 3 juni 2008
Spjälsäng
söndag 1 juni 2008
Säsongens första dopp
En av många fördelar med den här underbara sommarvärmen måste vara minskningen av elräkningen. Jag har varken skrivit eller läst en blogg på länge.
Härliga foton från mobilen


E ligger och glassar på stranden i sina nya badbyxor och lite äpplejuice