Barnvälsignelse is on the top

Onsdag: Får ett sms om att en bok jag reserverat på biblioteket har kommit. Efter frukost, några blöjbyten och påklädning (dagen har under dessa sysslor närmat sig lunchtid), traskar jag och dotter upp på stan. Mycket passande sitter en mycket god vän till mig uppe på bibliotekets fik och studerar. Vi äter lunch ihop.
E och jag traskar vidare till min pappas jobb för att göra ett litet besök. ...när man ändå har vägarna förbi tänker jag.


Det börjar bli dags för E´s barnvälsignelse tycker jag och L.
Jag tar kontakt med våran underbara vän, min "storasyster" och likaså pastor Lena. Hon har förlänge sedan blivit informerad om att det är hon som har uppgiften att välsigna vårat barn. Det känns oerhört bra.
Hursomhelst, vi preliminärbokar ett datum. Jag har tusen frågor. Hur gör man? Vart ska man vara? Vilka bjuder man? ?????
I L´s släkt är man vana vid att döpa sina barn, i min familj döper man inte sina barn (det får barnen, dvs jag, bestämma om de vill göra senare).
Så hur gör man då? Jo, man gör en liten blandning. Man barnvälsignar sitt barn, men har bjudningar och lite mer kalasigt efteråt som på ett dop. Kort sagt, som ett dop, men skippa det där med vattnet.

Lena svarar på många frågor, men vi bestämmer att vi ska träffas till helgen. Inte bara för att prata barnvälsignelse, det var längesen nu konstaterar vi.
Så helt plötsligt har det dykt upp ett nytt projekt i Hannas huvud.
Jag villl kalla det: Att fixa med E´s barnvälsignelseprojektet.
Pratar med mina kära föräldrar, som ger goda råd och tips. Fast mest är de nog (som vanligt) goda öron och ett stabilt bollplank för sin dotters ostoppliga babblande och funderande.

Så... barnvälsignelse is on the top. Någon som har bra tips eller idéer? Very welcome to skriva en kommentar.